Sedan 1990-talets början har den psykiska ohälsan hos unga mer än fördubblats. Nyanlända med trauman, barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och elever med långvarig skolfrånvaro är särskilt utsatta, visar vår rapport, skriver Marika Markovits, direktor Stadsmissionens skolstiftelse  

Fler ungdomar än någonsin placeras på olika former av ungdomshem eller familjehem. De har ofta problem med sin skolgång, vilket förvärrar deras redan utsatta situation. Nu finns ett arbetssätt som ger dem bättre förutsättningar att klara skolan och radikalt förbättrar deras chanser. Det behöver införas i alla kommuner, skriver Kent Ehliasson, SiS, och Greger Bååth,…

Lösningen på våldet i förorten finns hos familjerna, i skolorna och på fritidsgårdarna. Det tycker fyra ungdomar i Västra Frölunda.

Berättelser om sexuella övergrepp, blåmärken på kroppen eller att barnet upprepade gånger kommer smutsigt och hungrigt till skolan – det var några av orsakerna till att pedagoger ute på Gävles skolor och förskolor valde att vända sig till socialtjänsten i Gävle under 2015.

Skolpersonal kan känna tvekan inför att göra en orosanmälan till socialtjänsten trots att det kan finnas en oro för att ett barn far illa. Varför är det så, och vad leder egentligen en anmälan till? Som ett stöd i resonemangen runt detta har vi tagit fram denna film och ett antal diskussionsfrågor som rör orosanmälan.

Utbildningsnämnden i Lilla Edet har beslutat att barn till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer har rätt till skolgång i kommunen.

Socialkontoret och utbildningskontoret i Södertälje har ansökt om sex miljoner kronor ur kommunens sociala investeringsfond. Målet: att hjälpa ett 30-tal högstadiepojkar att inte hamna fel.

De mest utsatta barnen i Sverige halkar efter allt mer. Den enskilt viktigaste faktorn för att bryta denna utveckling är att erbjuda likvärdig utbildning för alla barn. Men det klarar uppenbarligen inte den marknadsstyrda skolpolitiken av, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen, Nätverket för likvärdig skola resp Katalys.

Motala utmärker sig som en plats där många barn från Bulgarien inte får gå i skola.

I sex skånska kommuner har antalet tiggande EU-migranter minskat det senaste året, visar SVT:s enkät. Nu har barnen till de EU-migranter som trots allt finns i kommunerna rätt att gå i skolan.

Antalet EU-migranter som tigger i Sverige är i stort sett oförändrat jämfört med för ett år sedan, visar SVT Nyheters nya undersökning. I Umeå finns många barn som fortfarande inte får gå i skolan.

Det är en tragedi att tidigare växande social rörlighet ser ut att nu gå i omvänd riktning. Här har förstås skolan en nyckelroll. Och trots det fria skolvalet riskerar vi att gå mot en utveckling där den som är född i ett utsatt område inte får samma chanser som de mer lyckosamma, skriver DN.