Skolvärlden har bett riksdagspartierna att lista viktiga EU-frågor för skolan – och åtminstone ett tjugotal av kandidaterna är lärare.

Jan Björklund vill se över regelverket kring hur politiska partier ska få tillträde till skolor. Beskedet kommer efter debatten om rektorers möjligheter att säga nej till partier enbart på grund av den ideologi de företräder.

Nazistiska och odemokratiska partier är inte välkomna till Kalmar kommuns skolor i höstens valrörelse. Barn- och ungdomsnämnden uppmanar rektorer att inte släppa in partier som till exempel Svenskarnas Parti.

Varför tar så många för givet att skolorna inte kan säga nej till nazister? Det är allt annat än säkert att Skolverket har tolkat grundlagen rätt. Det skriver Oisín Cantwell i en krönika.

Donnergymnasiet i Göteborg satsar stort inför EU-valet och höll stor debatt med alla ungdomsförbund. Tiggare och miljön var blev heta ämnen och Sverigedemokraterna fick tuffa frågor.

Både blåa och röda politiker lovar att krympa lågstadieklasserna. Men den genomsnittliga klassen är redan ganska liten, internationellt sett. Och i många små kommuner är problemet snarare att det inte finns tillräckligt med elever.

Marita Ulvskog (S) vill ta pengar från jordbruket och lägga på utbildning. Gunnar Hökmark (M) vill lättare kunna jämföra EU-ländernas gymnasieutbildningar genom gemensamma standarder. Det visar en enkät som Lärarnas tidning har genomfört bland partiernas förstanamn inför EU-valet.

Utbildningsfrågorna har fått ett lyft inför årets Europaparlamentsval, även om de inte är högprioriterade bland partiernas kandidater. Undantaget är Helena von Schantz, språklärare och Folkpartiets kandidat på plats 21.

Både S och M satsar miljarder på att minska klasstorlekarna. Men nu visar siffror från Skolverket att klasserna inte är så stora. Nationalekonomen och skoldebattören Jonas Vlachos är skeptisk till reformförslagen.

Eleverna som skolkade för att demonstrera mot Jimmie Åkesson blev en storsnackis på sociala medier. "Vår uppgift som skola är att fostra demokratiska samhällsmedborgare. I det ingår att lära eleverna att stå upp för sina åsikter", säger rektorn.

Öronmärkta pengar skulle öka intresset för EU-valet bland annat genom skolval. Men i Västerbotten blir det ändå få skolval - och i inlandet knappt några alls.

Många av förslagen som syftar till att lösa krisen i skolan brister tyvärr i långsiktighet och strategi. För om inte rektorer och förskolechefer har reella möjligheter att vara de ledare som de förväntas vara finns det risk att satsningarna inte alls ger de effekter man eftersträvat. Det skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.