Efter en intensiv valrörelse som spurtade den senaste månaden kommer här Skolledarens fyra frågor till partierna om hur man ska lösa rekrytering av fler skolledare, om antal medarbetare ska regleras och hur omsättningstakten kan minskas.
Fler lärare, bättre villkor för eleverna och kunskapshöjande insatser – de politiska partierna i Stockholms stad vill alla satsa på skolan under kommande mandatperiod. Men förslagen på förändringar skiljer sig åt, visar DN:s genomgång av partiernas valmanifest.
Hela 2000-talet har skola och utbildning tillhört de tre viktigaste frågorna för väljarna i alla val. Nu, inför valet den 11 september finns den enligt den senaste SOM-undersökningen bara på femte plats. "Dagordningen är radikalt annorlunda denna valrörelse", säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.
Statsminister Magdalena Andersson (S) och statsministerkandidaten Ulf Kristersson (M) har svarat på lärarnas hårda valkrav. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand pekar på ljusglimtarna – efter valet.
Skolan är en av de hetaste valfrågorna, men endast ett parti nämner ordet ”fritidshem” i sitt valmanifest. Inte heller i partiernas utspel om åtgärder mot gängkriminalitet finns fritidshemmet med, trots att flera betonar vikten av ”tidiga insatser”.
Liberalernas Johan Pehrson vill helt slopa kösystemet till friskolor och ersätta det med en urvalsperiod. Som en sista utväg kan lottning fälla avgörandet om vem som tilldelas platsen, säger han i SVT:s partiledarutfrågning
Kommunernas olika budgetar och friskoleföretagens vinstintresse leder till en ojämlik skola. Därför vill Vänsterpartiet förstatliga skolan, reformera skolpengen och ta bort vinstintresset.
Skolan är topp tre av väljarnas viktigaste frågor. Men trots varierande kvalité mellan skolor, sjunkande kunskapsnivå och tusentals icke-godkända elever varje år, kommer partierna inte upp ur skyttegravarna kring friskolorna och vinsterna.