Partiernas främsta utbildningspolitiker får svara på frågor i Skolvärldens webb-tv-serie. Här intervjuas Rosanna Dinamarca (V) om vinstförbud, motståndet mot det fria skolvalet och ett förstatligande av skolan (webb-tv).

Riksdagspartierna är överens – idrott och hälsa får fler timmar. Men ämnet hem- och konsumentkunskap engagerar inte lika mycket.

Många läsare hör av sig om skolan till GP. Det handlar bland annat om svårigheter att få extra stöd och dålig arbetsmiljö.

Utbildningsminister Jan Björklund vill satsa på ett utbyggt lärlingssystem med frivillig, men garanterad högskoleförberedande utbildning.

Socialdemokraterna i Stockholm kräver att lägst 25 procent av en förskolas personal har förskollärarutbildning. De som inte uppfyller kraven ska straffas. Ett sätt kan vara att hålla inne på förskolepengen, enligt S.

Fler platser på Linnéuniversitetet var ett löfte den Socialdemokratiska ledningen hade med sig till Kalmar. Närmare bestämt 950 stycken.  

För elevernas skull behövs fler lärare i skolan och mindre pappersarbete, skriver Gustav Fridolin (MP), och Maria Gardfjell (MP).

Politikerna i Göteborg är överens om att barngrupperna i förskolan måste minska. Men något maxtak på 15 barn kan de inte enas om.

Skolan Sverige, som utmärker sig med att ha en hög lärartäthet i skolan, ska nu satsa på ännu fler lärare. Det är olyckligt att forskning och lärdomar från andra länder så lättvindigt kastas överbord, skriver ekonomen Erik Lakomaa.

Gustav Fridolin beskrivs ibland som en politisk broiler. Han åkte på sin första partikongress som 13-åring, blev ledare för ungdomsförbundet som 16-åring, och slog rekord som yngst någonsin när han kom in i riksdagen som 19-åring 2002. I fyra år tog han uppehåll från partiet, innan nedskärningarna i skolan och äldreomsorgen sporrade honom till comeback.

Det är valspurt och många elever står inför sitt livs första politiska val. Journalisten Lennart Ekdal grillar riksdagspartiernas toppnamn inom skolpolitik för att reda ut de politiska alternativen för skolan.

Centerpartiet vill belöna högskolestudenter som genomför sina studier på utsatt tid eller snabbare, rapporterar Ekot i Sveriges Radio. Detta eftersom svenska studenter tenderar att ta tid på sig för sina studier. Exempelvis hade över hälften av de studenter som började på högskoleingenjörsprogram läsåret 2006/07 inte tagit någon examen efter sex år. Något belopp har inte…