Hallå där... Pontus Slättman, vd för WorldSkills Sweden (WSS) och projektansvarig för WSS bidrag i samband med Yrkesutbildningens år 2016, som är den storsatsning som nu pågår för yrkesutbildningarna i Sverige.
Regeringen har fattat beslut om ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) och i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (MYHF). De nya bestämmelserna träder i kraft den 15 april 2016. Huvudparten börjar emellertid tillämpas senare.
I dag uppmuntras högskoleförberedande studier framför praktiska utbildningar där jobben faktiskt finns, som till exempel inom restaurangnäringen. Detta grundar sig ofta i en uppfattning hos föräldrar att praktiska yrken är mindre värda än teoretiska, skriver krögaren Ingemar Eberstål och Fredrik Andersson, Svenska kocklandslaget.
Stort fokus finns på svensk yrkesutbildning, men attraktionskraften är fortfarande låg för elever att välja den utbildningsvägen i gymnasiet. För att vända den negativa trenden måste det grundläggande synsättet på yrkesutbildningens syfte, behov och förutsättningar ändras. Det skriver Alexandru Panican och Tommy Hellström.
"Nästan alla som gått en lärlingsutbildning får ett jobb efteråt", menar Lena Rundqvist, studie- och yrkesledare samt administratör på Praktiska gymnasiet i Jönköping.
Det är inte självklart att man får gå en yrkesutbildning, inte ens till ett bristyrke. Den som har en utbildning sedan tidigare blir ofta nekad. Men nya regler är på gång.
Myndigheten för yrkeshögskolan har nu lämnat sitt yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria ”Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux”.
Industritekniska programmet i Avesta har fått möjlighet att i investera i 2 nya maskiner inom skärande bearbetning: en CNC-svarv och CNC-fräs. I fredag invigdes maskinen med bandklippning och fika för elever, lärare och inbjuda gäster.
Företagsnära utbildning med den senaste tekniken. Det ska locka fler unga att utbilda sig till bilmekaniker. Mekonomen är med och stöttar en helt ny utbildning, allt för att komma till rätta med det växande rekryteringsbehovet i branschen.
Den politiska diskussionen om en svensk lärlingsutbildning löper som en röd tråd genom de senaste hundra åren av skolreformer. Trots att försöksvisa verksamheter och olika modeller har avlöst varandra genom decennierna, har fenomenet i praktiken förblivit perifert. Det skriver skolledaren Klas Lindelöf.