Bonnie Nilsson är en av cirka 55 000 unga i Sverige som saknar jobb och som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Flera av hennes klasskamrater från gymnasiet är utan arbete. Själv satsar hon nu på att bli svetsare – ett bristyrke i landet.
Industritekniska programmet inom gymnasieskolan kommer säkerligen att förändras. Mycket talar för att utbildningen blir mer teoretisk. Detta oroar Per Eiritz, vd på Rinman education.
Socialdemokraterna vill bygga ut yrkesutbildningen med 30.000 nya platser nästa år. Men det är inte möjligt med dagens lärarbrist, anser Lärarförbundet.
Skolverket utvecklar nu en nationell handledarutbildning för att öka kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet. Tanken är att handledare på arbetsplatser runt om i Sverige ska kunna genomföra utbildningen från sin dator från och med i höst. Redan i augusti erbjuds handledare att gå utbildningen på traditionellt vis.
Lärlingsprogram är sedan 2011 en permanent del av den svenska gymnasieskolan. De är tänkta som ett alternativ för de ungdomar som vill ha en snabb och praktisk väg in i ett yrke. Men antalet sökande till lärlingsprogrammen har sjunkit rejält sedan starten, och en stor del av de som börjar hoppar av under utbildningens gång.
Skolverket utvecklar nu en nationell handledarutbildning för att öka kvalitén i det arbetsplatsförlagda lärandet. Tanken är att handledare på arbetsplatser runt om i Sverige ska kunna genomföra utbildningen från sin dator från och med i höst.
Så visst är det bra att satsa på lärlingsutbildning. Men andra åtgärder har nog större möjligheter att bidra till att lösa problemet med alltför många arbetslösa ungdomar. Det skriver Yngve Sunesson på ledarplats.