Sacos årliga prognos av arbetsmarknaden för akademiker visar att det finns ett stort behov av yrkeslärare på gymnasiet.

Elever som läser vid gymnasiets yrkesprogram halkar efter sina jämnåriga i kunskap om samhällets strukturer. Det ökar klasskillnaderna, hävdar två pedagogikforskare. Ibrahim Baylan (S), säger till Skolvärlden att han är övertygad om att de har rätt.

Den nya gymnasieskolan riskerar att öka klasskillnaderna i det svenska samhället snarare än att minska dem. Det skriver pedagogikforskarna Andreas Fejes och Mattias Nylund.

SKL instämmer i utbildningsdepartementets förslag om att införa ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Det fjärde året kan anpassas för att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Förslaget ställer dock följdfrågor.

Ungdomar väljer bort de yrkesförberedande gymnasielinjerna till förmån för de studieförberedande. Istället för ett val som snabbt leder ut i arbetslivet prioriteras att hålla många dörrar öppna. Men trots att man går en praktiskt inriktad linje finns möjligheten att läsa på högskola och universitet efter examen.

Offentlig sektor behöver rekrytera många nya medarbetare, inte minst mot bakgrund av de kommande årens stora pensionsavgångar. Därför behöver vi lära av den framgångsrika danska modellen med studentmedarbetare. Detskriver Sofia Larsen, ordförande Jusek, i en debattartikel.

Nu föreslår Jan Björklund att man ska införa en ny anställningsform för lärlingar. Målet är att minska ungdomsarbetslösheten och göra fler elever intresserade av lärlingsutbildningen.

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår att lärlingselever på gymnasiet ska kunna få anställning på halvtid med lön redan nästa läsår.

En ny anställningsform ska införas för elever som går lärlingsutbildning. Lön ska betalas enligt kollektivavtal och anställningen tar slut när lärlingsutbildningen upphör.

Arbetsgivare ska kunna ha lärlingar från gymnasium anställda. Det förslaget presenterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) i dag. Förebild är lärlingssystemen i Tyskland, Danmark och Schweiz.  

Tillgängligheten till yrkeshögskolan måste bli bättre för personer med funktionsnedsättning. YH-utbildningen ”Trädgårds­mästare med inriktning hälsa, kultur och miljö” är ett exempel på hur man kan få så många studerande som möjligt att lyckas.

Nu kan elever på alla nationella yrkesprogram läsa kurser som ger högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng. Regeringen har ändrat reglerna.