Regeringen avsätter över två miljarder extra till yrkeslärarna de närmaste fyra åren. Pengarna ska bland annat gå till att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna i gymnasiet.

Kraven i gymnasieskolan ska vara höga. Yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ha en nära koppling till arbetsmarknaden och också ge möjlighet att läsa vidare, skriver Désirée Liljevall (S), riksdagsledamot för Kalmar län Ibrahim Baylan (S), riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson, i en debattartikel.  

Regeringen vill möta dystra ekonomiska tider med nya lärlingsinsatser och fler utbildningsplatser. – Detta är den stora samhällsutmaningen, att hjälpa ungdomar in i arbetslivet, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när förslaget presenterades igår.

Lotten Walfridsson i Helsingborg tillhör den första kullen som gått ut gymnasiet som lärling. Hon har redan erbjudits tre jobb. (Se webb-tv!)

I den kommande höstbudgeten avsätter regeringen 2,2 miljarder nästa år för att stärka ungdomars möjligheter att få jobb. Intresset för lärlingsplatser har varit lägre än väntat, men det kommer att ändras, tror Fredrik Reinfeldt.

Sunne kommun ansöker om nio nya yrkeshögskoleutbildningar hos Myndigheten för Yrkeshögskolan i mitten av september.

Förändringen av yrkesprogrammen är inte bra vare sig för eleverna eller för arbetsmarknaden. Regeringen bör inte låta detta bli en prestigefråga utan inse att det inte blev som man tänkt och fatta modet att göra om, skriver Ibrahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson mfl, i en debattartikel.

En åldrande befolkning och vårdutbildningar som gapar tomma. Det är en ekvation som pekar rakt mot en vårdkris. Socialminister Göran Hägglund vill därför se stora förändringar. - Vårdyrket måste bli attraktivt. Förbättrade utbildningar, högre löner och bättre arbetsvillkor, säger han.

I år inleds höstterminen med endast tre elever i Välkommaskolans vård- och omsorgsprogram i Gällivare. Men något nedläggningshot ser inte chefen för Lapplands gymnasium. - Vi ska göra allt vi kan för att hålla igång programmet, säger Bert-Olov Ström, som ser en lösning i ett vård- och omsorgscollege i länet.

Det är inget problem att studiemotiverade elever i gymnasiet väljer ett reformerat teknikprogram i stället för ett yrkesprogram. Ett problem är däremot alla missförstånd av gymnasietrenderna, skriver Katrineholms-kuriren på ledarplats.

Christopher Polhemgymnasiet i Visby blev bäst i en gren när 2012 års upplaga av Sveriges bästa skola avgjordes på torsdagen på Elmia i Jönköping under Lastbil 2012.

Allt färre elever i Gävle väljer att läsa yrkesförberedande program på gymnasiet. Nu utgör de endast 41 procent – en minskning jämfört med i fjol.