Sverige riskerar att stå inför en brist på 230 000 yrkesarbetande personer år 2040, enligt siffror från Svenskt näringsliv. De tror att läget skulle ljusna om branscherna får större inflytande över yrkesprogrammens innehåll och utformning.

Det finns ljusglimtar både kring skolresultat och arbetsmarknad i Malmö – det understryker Jonas Olofsson när tio år med kunskapsalliansen Muvah ska sammanfattas. Samtidigt menar han att det krävs ett nytänk kring yrkesutbildningarnas utformning.

Hur ska Sverige få fler tonåringar att läsa gymnasiets yrkesprogram? Det har länge varit en knäckfråga för både politiker och näringsliv. En bra start är att öka antalet utbildningsplatser, sluta porta ungdomar som misslyckats i grundskolan och hjälpa eleverna att välja rätt inriktning, skriver DN:s ledarredaktion.

Vill du ha jobb snabbt efter gymnasiet? Då kanske transport- eller VVS-branschen är något för dig. "Men oavsett vilket program man väljer är det viktigt att ta examen", säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

I denna rapport presenterar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. (pdf)

Det är de som går ett yrkesprogram som snabbast får ett jobb efter examen, visar Svenskt Näringslivs rapport Gymnasiepejl. ”Yrkesprogrammen ger goda jobbchanser samtidigt som de ger möjlighet till vidare studier”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning.

Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar. "Man har alltid sagt att yrkesutbildning leder till jobb. Här är det på riktigt", säger han.

Linköpings kommun satsar sju miljoner kronor på att slå samman Sfi med olika yrkesutbildningar.Syftet med kombinationsutbildningarna är att få fler att integreras i samhället, och därmed kunna försörja sig själva.

Först när vi lyckas förändra den allmänna attityden och höjer statusen på yrkesprogrammen på gymnasiet, ökar möjligheterna till att fler unga väljer en utbildning som leder direkt till jobb, skriver Caroline Rydin Lagergren, Svenskt Näringsliv, och Sandra Säkki, Ung Företagsamhet.

Jag hade kö till flera av skolans yrkesprogram men tvingades säga nej till elever på grund av bristen på APL-platser, skriver Peter Varma, rektor på Praktiska gymnasiet Norrköping.

Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar, vilket ger en snäv och destruktiv bild av det som yrkesprogrammen bidrar med. Nu vill han se en förändring.