I dag har utredningen om Fler vägar till arbetslivet överlämnat sina förslag till utbildningsminister Johan Pehrson. Utredningen föreslår bland annat att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram för att skapa fler vägar till utbildning och arbete.
Finns det något i undervisningen som man skulle vilja ha mer tid till? Och vad är egentligen roligast att undervisa om? Vi bad tre lärare runt om i landet att svara.
Vård- och omsorgseleverna i Mariestad befinner sig ofta mitt i verkligheten. Här jobbar man med verksamhetsnära projekt. Nu senast genom att spela in stadspromenader för dementa personer, i 3D-format.
I Stockholm går 15 procent av eleverna yrkesprogram på gymnasiet, i hela Sverige är det 35 procent. "Det är en enorm skillnad mellan Stockholm och riket. Det är ett problem både för ungdomarna och för arbetsmarknaden", säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).
Av 174 erbjudna platser antogs bara 92 behöriga elever till vård- och omsorgsprogrammet för höstterminen för de halländska gymnasieskolorna. Samtidigt bedömer Skolverket att platserna på programmet bör öka för att klara arbetsmarknadens behov.
Intresset för att plugga vård och omsorg på gymnasiet har minskat i hela landet, men i Varberg är alla 25 platser fyllda den här höstterminen. En orsak kan vara att eleverna får lärlingsanställning med lön i trean.
Yrkeslärarna Tom Bergström och Mats Ek vill inte låta sina elever inhämta kunskap med hjälp av inlästa läromedel. Tvärtom. De är kritiska och anser att deras elever också måste kämpa för att bli goda läsare, som alla andra. Annars sviker man eleverna.
Övriga gymnasieprogram förväntas inte undervisa elever med låga betyg från grundskolan, men yrkesgymnasiet förväntas att utan problem förbereda elever både för ett yrke och för vidare studier, skriver Martin Harari Thuresson.
Yrkesprogrammen ska utökas men frågan om hur antalet behöriga yrkeslärare ska kunna bli fler har man få svar på. Den frågan ingår inte i Skolverkets planeringsunderlag, vars syfte är att hjälpa huvudmän att dimensionera sina utbildningar.
Inga sökanden till det samiska samhällsprogrammet i Jokkmokk hösten 2023. Därför startar nu gymnasiet en samisk yrkesutbildning. – Vi var tvungen att komma på något nytt, säger Jan- Erik Kuoljok
Att hitta APL-platser till elever på el- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik är svårt, konstaterar rektorerna Martin Molin och Anna Wiklund, som vill att företagen ska ta sitt ansvar. För kompetensbristen inom IT-branschen är stor.