For første gang valgte i fjor klart flere yrkesfag enn studieforberedende det første året på videregående. Matte er favorittfaget til stadig færre.

Sverige kan inte stå vid sidan av när det gäller att utbilda nästa generations murare, golvläggare, vägarbetare eller undersköterskor. Yrkes­utbildning måste bli ett attraktivt gymnasieval, skriver representanter för bransch­organisationer.

För den som inte riktigt vet vilket program man ska välja kan oftast ett yrkesprogram ett bättre alternativ än ett högskoleförberedande program, skriver Anna Hedberg, Svenskt Näringsliv.

Gymnasievalet pågår för fullt. I dag ingår de kurser som krävs för att söka till högskola i alla program. Och skollagen har ändrats, med målet att få fler att välja yrkesprogram. Ändå vet inte 38 procent av de elever som deltagit i undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024” om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Flera branscher ropar efter yrkesutbildade. Samtidigt visar P4 Östergötlands enkätundersökning att gymnasier med praktiska utbildningar fått svårare att hitta praktikplatser till sina elever.

Gymnasievalet i Örebro län är i full gång och valet av program kan påverka framtidens arbetsmarknad. Enligt en ny rapport från Arbetsmarknadskunskap, som bygger på svar från elever i bland annat Örebro län, är det viktigt att ungdomar väljer utbildningar som matchar branschernas behov.

Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren. "Det måste finnas någon form av offentlig funktion och systematik som hanterar APL", säger han.

Ett gymnasieval är aldrig definitivt, och för den som oroar sig inför sitt gymnasieval är ett yrkesprogram en bra ingång i yrkeslivet, menar debattörerna.

Linköpings kommun satsar sju miljoner kronor på att slå samman sfi med olika yrkesutbildningar. Detta för att skapa en kortare väg till egen försörjning.Konceptet finns redan i viss utsträckning, bland annat inom hantverksutbildningar. Enligt Åsa Ridne, skolchef för vuxenutbildningen, har det varit väldigt lyckat.

Sverige riskerar att stå inför en brist på 230 000 yrkesarbetande personer år 2040, enligt siffror från Svenskt näringsliv. De tror att läget skulle ljusna om branscherna får större inflytande över yrkesprogrammens innehåll och utformning.

Det finns ljusglimtar både kring skolresultat och arbetsmarknad i Malmö – det understryker Jonas Olofsson när tio år med kunskapsalliansen Muvah ska sammanfattas. Samtidigt menar han att det krävs ett nytänk kring yrkesutbildningarnas utformning.