Sverige behöver yrkesutbildad arbetskraft. Men det finns många fördomar kring arbetaryrkena och utbildningen de kräver i skolan. Vesna Prekopic föreslår spetsutbildningar som ett steg för att förändra attityderna.

Det anses inte lika fint att gå i skolan för att lära sig ett yrke som för att läsa vidare på universitetet. Därför behövs en attitydförändring. Det finns inget finare än att komma ut och fylla en funktion i arbetslivet, skriver Peter Letmark i en krönika.

Nästan 300 000 yrkesutbildade kommer att fattas i Sverige inom 13 år. Yrkesprogrammen på gymnasiet kan vara en del av lösningen, men attraktionskraften är låg. På Bispgårdens gymnasium satsar skolan och företagen stenhårt för att locka elever.

Tusen miljarder kronor. Det är de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av kompetensbrist i Sverige fram till år 2035, enligt Svenskt Näringsliv. Den socialdemokratiska regeringen försökte öka attraktionskraften för ungdomar att välja yrkesprogram på gymnasiet.

Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. "Bästa sättet att motivera är att bygga relationer. Lär vi inte känna dem är vi bara okända vuxna", säger yrkesläraren Göran Lönnqvist.

Arbetsmarknaden skriker efter dem. Men många sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och bio­medicinska analytiker kör fast under utbildningarna. Studenterna protesterar mot alltför svåra prov medan lärosätena letar nya vägar att få fler att ta examen.

Vården skriker efter nya sjuksköterskor – och för att få fler att välja yrket tävlar politikerna om att lova både saftigare löner och höjd status. Men nu vittnar universiteten om att studenter som utbildas saknar den kompetens som krävs för att dom ska kunna examineras.

Vägen till yrkesutbildning måste bli betydligt bättre. Vi föreslår därför tre förändringar av gymnasieskolans introduktionsprogram, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

I det här pm:et analyserar vi framtidens arbetsmarknad för yrkesutbildade, med utgångspunkt i officiell statistik och prognoser från SCB. Slutsatserna är alarmerande och 2035 kommer Sverige sakna 290 000 yrkesutbildade. Dessutom riskerar stora grupper ”felutbildade” unga att hamna i arbetslöshet. (pdf)

Yrkesvux har varit mycket framgångsrikt för att få fler i arbete. Utbildningsformen har ännu större potential för att hjälpa företagen i jakten på yrkesutbildad kompetens, enligt Svenskt Näringsliv, som nu föreslår ett helt nytt system för yrkesvux.

Hantverksprogrammet och industritekniska programmet har ökat söktrycket mest bland yrkesprogrammen. Till vård- och omsorgsprogrammet har antalet sökande minskat mest, visar nya siffror från Skolverket.

Under pandemin uteblev många praktiska moment i de praktisk-estetiska ämnena. Det kan ha påverkat elevernas lärande. Ta del av exempel på hur ni kan kompensera för uteblivna undervisningsmoment i de praktisk-estetiska ämnena.