Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna genom det de kallar ett vinstförbud. Men svensk skolas utmaningar löses inte genom att förbjuda en viss driftsform. De löses genom bättre undervisning, högre kunskapskrav och mer ordning i klassrummen. Det skriver Ludvig Filhm och Andre Miguel Nordvik, (M).

Min forskning visar att elever i vinstdrivande friskolor får högre betyg än de borde. Fast jag vet vilka skolor det gäller så måste jag hålla tyst om det. Hur kan omsorgen om friskolebolagens ekonomiska intressen vara större än för det käraste vi har – våra barn? skriver Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi.

De senaste åren har kraven på skolan och eleverna ökat, samtidigt som resurserna stabilt har minskat i någon slags makaber uppvisning av ödets ironi. Klart som renaste korvspad att det får alldeles ofattbara konsekvenser, skriver krönikören Maria Wiman om det ökade våldet i skolan.

Låt oss framför allt höja statusen för humaniora och estetiska ämnen. Forskning pekar på att kultur ökar välbefinnandet och OECD har metastudier som visar att estetiska ämnen har överföringseffekter i form av förbättrade prestationer i andra skolämnen, ökad kreativitet, självförtroende, samarbetsförmåga och språkutveckling. Det skriver Ulf Lundén i en ledare.

Många gånger har vi, likt bilmekanikern, råkat ut för oförtjänta ”påhopp” från elever, vårdnadshavare, kollegor eller andra i skolans värld, där vi blivit måltavla för missnöje som egentligen skulle ha riktats mot någon annan. En av de svåraste konsterna är då att inte ge tillbaka med samma mynt. Det skriver specialpedagogen Eva Augustsson.

Frågan är hur många fler roller samhället tänker lägga på rektorn innan någon stannar upp och frågar vad allt detta gör med skolan, skriver Stephan Wanström, rektor, skriver Stephan Wanström, rektor.

Vill vi vända trenden vi sett över lång tid och få fler elever att byta om, vara delaktiga, höja intensiteten och börja duscha igen krävs det att vi utformar en undervisande praktik och miljö som är samtida, trygg och jämlik, ur ett utbildnings- och barnrättsperspektiv, skriver Mikael Gustafsson, lärare i idrott och hälsa.

I dag tar regeringen emot den sista delen i en utredning om hur skolan bör finansieras. Här är våra tre viktigaste förslag för mer likvärdiga resurser till skolan, skriver särskilda utredaren Lena Strömdahl.

Vi har skapat ett system där diagnoser och dokumentation riskerar att få mer utrymme än gemensam utveckling av undervisningen. En kursplan skapar inte heller automatiskt en röd tråd mellan stadierna, skriver matteläraren Sofia Theodoridou.

Ingen poäng i att hänga kvar i ett system som inte fungerar, skriver Lotta Edholm (L), gymnasieminister, i en replik.

Om vi som skolledare inte tar vår egen arbetsmiljö på allvar finns det risk att ingen annan heller gör det, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Jag förstår såklart att det inte alltid går att få tag på vikarier. Och visst, ibland får vi helt enkelt kavla upp ärmarna och göra det bästa av situationen. Men jag funderar på om vi ibland har blivit lite för bra på just det, skriver läraren i fritidshem Andreas Härjefors i en krönika.