Dåliga resultat i Pisa ska inte bortförklaras – men ska heller inte läsas som ett facit över svenskt skolmisslyckande. Det skriver Anders Ludwigsson. Han har en uppmaning till skolans politiker inför nästa provomgång.

Vi har skapat en kunskapsfientlig skolkultur som premierar betygsjakt framför verklig förståelse. Det leder till att elever studerar för att göra färdigt uppgifter, för att klara ett bra provbetyg eller för att få ett hitte på-betyg, skriver Mikael Friberg, rektor, LBS Kreativa gymnasiet Borås.

Landets utbildningsminister måste ha mycket högre förståelse och förmåga att se till att AI bidrar till att stärka kunskap, undervisning och likvärdighet. Elevernas Riksförbund och AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, föreslår fyra konkreta åtgärder för nästa regering.

Sveriges svensklärare kan och vill göra jobbet men då måste vi få rätt förutsättningar. Det får vi med ökade resurser i skolan och en satsning på skönlitteraturen genom hela skolgången. Det som står på spel är det demokratiska samhällets fortlevnad, det mänskliga, skriver Magnus Svensson, Svensklärarföreningen.

Valdagen har passerat och partierna har gett sina besked om skolan. Nu behöver orden omsättas i ett långsiktigt ansvarstagande. Pisaresultaten kräver handling – men utvecklingen kan inte vändas genom ännu en mandatperiod av tvära kast. Sverige behöver en bred politisk överenskommelse om skolans långsiktiga riktning, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Tillsätt en utbildningsberedning, likt försvarsberedningen, för att ta ett helhetsgrepp om den nationella skolpolitiken. Det skriver Camilla Hansén, Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Om vi genomför en viktig reform nu tar det nio år innan de eleverna når den ålder att de mäts – det är viktigt att hålla i tankarna inför nya reformer, skriver Per Kornhall efter det nedslående Pisa-resultatet.

I Dagens Nyheter den fjärde september uttalade sig Simona Mohamsson (L) kritiskt om skolämnet svenska som andraspråk (SVA). Själv behövde hon inte svenska som andraspråk och därför tycker hon att det är ett ämne som inte behövs. Det är ett nedlåtande sätt att se på svenska som andraspråk, skriver flera forskare.

”Att så många som 15 000 elever kan ha haft en frånvaro på minst 50 procent är inte en marginell avvikelse i skolstatistiken – det är en samhällskris som pågår i det tysta, skola för skola, kommun för kommun”, skriver kommunalrådet Amie Kronblad (L), som efterlyser ett nationellt frånvaroregister.

Nyligen publicerades Pisa 2025 som visar att skolresultaten i Sverige återigen sjunker som en sten. I debatten som följt har de vanliga förklaringarna hörts. Men det finns en mer tyst förändring som sällan diskuteras: friluftsdagarna som försvinner, skriver idrottsläraren Alexander Skytte.

För mig är det tydligt att slöjd inte bara handlar om att skapa saker i skolan. Det handlar om att träna på processer som vi möter genom livet, skriver slöjdläraren.