Svar på vanliga frågor – och hur du undviker fallgropar

Vanliga frågor

Jag har skrivit en magisteruppsats eller publicerat en text om mitt utvecklingsarbete i en annan tidskrift, kan jag ändå publicera mitt arbete i Skolportens serie?

Svar: Ja, det går, men texten måste arbetas om och följa våra författaranvisningar och skrivregler. Du bör även ha i åtanke att vår serie riktar sig mot praktiken, det vill säga de verksamma i förskola och skola, och det är till dessa läsare du ska rikta din text. Vi genomför sedvanlig granskning: för publicering i Leda & Lära krävs att artikeln blir godkänd av någon i vår granskargrupp (betyg 1 eller 2).

Era instruktioner i skrivreglerna och Harvardsystemet riktlinjer skiljer sig åt vad gäller referenserna – vilken ska jag följa? 

Svar: Följ Högskolan i Borås guide till Harvardsystemet som är mest utförlig och kontinuerligt uppdaterad, du hittar den här.

Jag vill ha hjälp med handledning, vart vänder jag mig då?

Svar: I dagsläget bistår Skolporten inte med handledning. För medlemmar i Ifous kan det finnas möjlighet till handledning, kontakta deras medlemsrådgivare.

Vad är skillnaden mellan en utvecklingsartikel i serien Leda & Lära och en dokumenterat utvecklingsarbete i serien ”Utveckla skolan”?

Svar: Alla artiklar i Leda & Lära granskas av vår forskargrupp. Det gör inte bidragen till serien ”Utveckla skolan”. Layouten skiljer sig åt för att tydliggöra att det är två olika serier. Oavsett vilken serie du vill publicera dig i, ska du tillämpa samma författaranvisningar och skrivregler, dessa hittar du här.

Några tips till dig som vill skriva en artikel

  • Läs en eller två utvecklingsartiklar för att få en bild av upplägg, utförande och innehåll
  • Försök att få hjälp med handledning, gärna från en förstelärare eller lektor i din verksamhet, eller om någon i din närhet har disputerat
  • Hitta några goda kollegor som kan tänka sig att läsa din text och komma med feedback – det brukar förbättra utfallet markant om du får återkoppling på resans gång, både vad gäller stringens och språk
  • Fundera noga över forskningsfråga, metod och vilken empiri du avser att luta dig mot. Om du mäter resultat, glöm inte att mäta både före och efter ett avslutat utvecklingsprojekt. Vad säger relevant forskning och beprövad erfarenhet? Frågeställningen ska styra valet av forskningsmetod
  • Sätt dig in i hur referenserna ska skrivas, både i löpande text och i källförteckningen: om du refererar rätt från början sparar du mycket tid. Se sid 4-5 i Skolportens skrivregler samt den utförliga guiden från högskolan i Borås
  • Sist men inte minst: etikregler och respekt för den personliga integriteten ska alltid tillämpas. Du bör inhämta samtycke från berörda och deras vårdnadshavare, anonymisera och följa Vetenskapsrådets riktlinjer, vilket i många fall kräver en del förarbete innan du sätter igång – mer information finns i Skolportens författaranvisningar.

Några vanliga fallgropar att se upp med…

  • Författaren ställer för omfattande frågor eller frågor som inte går att besvara utifrån den empiri som finns till hands
  • Författaren ställer stängda frågor som inte går att falsifiera, tex ”Vilka positiva effekter har matematikspelet Grodan på barnens lärande” – frågan i sig utesluter negativa eller inga effekter som ett möjligt resultat.
  • Författaren brister i redovisning av forskning och annan beprövad erfarenhet på området. Det är också relevant att synliggöra eventuell kritik eller brister i teorier, metoder mm som författaren valt att använda – tänk transparens
  • Arbetet saknar en röd tråd eller logisk följdgång
  • Författaren fastnar i djupgående beskrivningar av vardagen som inte tillför artikeln något: ifrågasätt gärna varför något är relevant att återge – förtydliga för läsaren vad exempel från vardagen syftar till att visa eller motbevisa i förhållande till din fråga eller ditt utvecklingsprojekt
  • Initiala mindmaps är ofta bra och kan synliggöra problem och återvändsgränder innan projektet påbörjas
  • Var beredd på förändringar på resans gång – om din metod förändras bör troligtvis även frågan göra det
  • Be någon korrekturläsa din text en sista gång innan den skickas in för granskning. Håll utkik efter generella ”man” (vem avses?) och småord som ”ju”, ”så”, och ”väl” som oftast inte tillför något.
  • Se upp med referenser till sekundärkällor: du ska alltid välja ursprungskällan i den mån det är möjligt.
  • Lycka till. Om du har frågor, kontakta oss: redaktionen@skolporten.se

Sidan publicerades 2019-01-08 17:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2019-05-23 09:53 av Hedda Lovén


Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute nu

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning.

Prova på-pris: 2 nr/99 kr!
Pedagogiska poddar
Poddar om utbildning och läraryrket

Poddar om utbildning och läraryrket

Det finns en mängd podcasts om undervisning, lärande och lärarprofessionen i sig: här länkar vi till ett urval, välkommen in och börja botanisera!

Läs mer
Fördjupning
Dags att söka dig vidare?

Dags att söka dig vidare?

Funderar du på nytt jobb efter sommaren? Missa inte Skolportens fokussida med nyheter om lön och karriär för dig som är lärare och skolledare!

Till Lön och karriär
Mest läst senaste veckan

”Mitt barn vill inte gå till skolan, när ska jag bli orolig?” – här svarar specialpedagogen

Det blir allt vanligare med problematisk skolfrånvaro, men det är inte samma sak som skolk. Det menar specialpedagogen och föreläsaren Annelie Karlsson som inför skolstarten träffat föräldrar, skolpersonal och politiker i Västerås.

Bilskjuts till skolan skapar farlig trafikmiljö

Sex av tio skolledare är oroliga för att en olycka ska hända vid den egna skolan.

Sex av tio gymnasielärare vill lämna yrket

I dag drar skolorna i gång efter sommarlovet på flera håll i landet. Men för många gymnasielärare innebär skolstarten en oro, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund.

Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier