Sverige halkar efter i digitaliseringen av skolan

En ny undersökning bland 1 404 svenska lärare från Epinion visar att den svenska grundskolan halkar efter sina nordiska grannar när det gäller digitala läromedel. Lärarna menar att dålig internetuppkoppling, bristande digital kompetens och det magra utbudet av digitala läromedel sätter käppar i hjulen för utvecklingen.

När Ann-Jeanette Wahlqvist, SO-lärare i årskurs 7–9 på Bällstabergsskolan i Vallentuna, undervisar är en stor del av hennes undervisning digital. Digitala läromedel är något som många lärare i dag ser som ett positivt hjälpmedel, men faktum­­­ är att Wahlqvist är en av få grundskolelärare i Sverige som använder sig av dem.

En ny undersökning som Epinion har gjort på beställning av Bonnier Education, visar att bara 1 av 5 lärare primärt använder sig av digitala läromedel i Sverige. Statistik från medlemsföretagen i Svenska Läromedel visar att endast 6,2 procent av de läromedel som köps in till svenska skolor är digitala. I jämförelse är över 50 procent av alla läromedel som köps in i Danmark digitala. I Norge ligger den siffran på 12 procent, men stiger.

Missar många fördelar för elever och lärare

Den låga användningen av digitala läromedel är inte ett bevis på ett svalt intresse från lärare. Enligt Ann-Jeanette Wahlqvist tillför digitala läromedel många fördelar till hennes undervisning:

”Jag gillar att digitala läromedel ständigt är uppdaterade, att de är självrättande och man får en snabb överblick över vad eleverna kan och vad de behövde träna på mera.”

”Datorer används som skrivmaskiner”

Utöver de låga inköpssiffrorna visar Epinions undersökning att bra digitala läromedel leder till större engagemang hos eleverna och att de sparar lärarna tid.

”De sparar mig mycket tid. Jag gillar att man inte behöver göra allting själv, utan att man faktiskt kan få hjälp av färdigt material,” säger Wahlqvist.

De senaste åren har det investerats kraftigt i IT-utrustning till de svenska skolorna, men saknaden av innehåll får tråkiga konsekvenser, enligt Ann-Jeanette Wahlqvist:

”Många skolor har bra IT-utrustning, men ingenting att fylla datorerna och surfplattorna med. IT-utrustningen på skolorna fungerar i många fall mer som en skrivmaskin eller så får lärare spendera mycket tid på att skapa sitt eget material.”

Dålig internetuppkoppling och bristande kompetenser

Hos det digitala läromedelsförlaget Bonnier Education känner redaktionschef Angelica Hedin igen sig. Hon menar att problemet ligger i att många av skolorna har en otillräcklig internetuppkoppling och att det har varit för lite fokus på att bredda lärarnas IT-kompetenser.

”Undersökningen från Epinion visar att hela 35 procent av lärarna upplever skolans internetuppkoppling som en barriär mot att använda digitala läromedel. Samtidigt har 34 procent inte deltagit i någon kompetensutveckling för digitala läromedel. Det är helt enkelt inte i linje med år 2017”, förklarar Hedin.

Ann-Jeanette Wahlqvist påpekar att den bristande internetuppkopplingen leder till att lärare behöver skaffa både analoga och digitala läromedel.

”Man bli tvungen att skaffa sig hängslen och livremmar i form av böcker, annars står man där på lektionen och är körd”, säger Wahlqvist.

Få incitament för att digitalisera läroböckerna

Den sista stora barriären mot att använda digitala läromedel är enligt Epinions undersökning att urvalet av digitala läromedel är för litet. Enligt Angelica Hedin beror det på att det svenska ramverket för att utveckla digitala läromedel är väsentligt sämre än våra nordiska grannländers.

”Hos Bonnier Education arbetar vi hundra procent digitalt och vi har själva upplevt vilken stor utmaning det är att skapa digitala läromedel i Sverige”, förklarar Hedin.

Först och främst finns det inte – som exempelvis i Danmark och Norge – ett centralt skollogin i Sverige. Hos våra grannländer finns även centrala initiativ för att stärka digitaliseringen.

Hedin pekar till exempel på att utbildningsdepartementet i Danmark har etablerat ett bidragssystem på 70 miljoner danska kronor om året under fem år, vilket har gjort det billigare för skolor och kommuner att köpa digitala läromedel. Ett recept som norska myndigheter nu diskuterar att kopiera.

”I jämförelse med de miljarder kronor som spenderas varje på år på IT-utrustning är det en liten summa, som i Danmark har resulterat till att mer än hälften av alla läromedel som köps in i dag av skolor och kommuner är digitala”, säger Hedin.

Om Bonnier Education och marknadsundersökningen ”Digitalisering i grundskolan i Sverige”
Bonnier Education som gör det digitala läromedlet Clio Online har tio års erfarenhet av digitala läromedel och är ledande på den danska marknaden. Marknadsundersökningen ”Digitalisering i grundskolan i Sverige” är utförd av Epinion efter initiativ från Bonnier Education.

• 1 404 lärare har besvarat undersökningen
• 19 % anger att de primärt använder digitala läromedel med analoga läromedel som komplement i undervisningen
• 51 % anger att de använder digitala läromedel för att eleverna är mer engagerade än när läraren använder analogt material
• 36 % anger att de använder digitala läromedel för att spara tiden de brukar lägga på förberedelse
• 35 % anger att ostabilt/dåligt internet är den största barriären mot att använda digitala läromedel
• 39 % menar att ett dåligt utbud av relevanta digitala läromedel är den största barriären mot att använda digitala läromedel
• 34 % svarar att de inte har deltagit i kompetensutveckling för att använda digitala läromedel de senaste tre åren
• 70 % av de som inte deltagit i kompetensutveckling om digitala läromedel säger att det är för att de inte blivit tillfrågade

Källa: Epinion, ”Digitalisering i grundskolan i Sverige”, 2017.

Sidan publicerades 2017-10-09 09:17 av