Skolporten bevakar nyheter och forskning om skolan och förskolan inför valet 2018.
Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället bli en svenskhets-fabrik – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.
Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna.
Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.
Läs mer om
Vi i skolan protesterar nu mot effektiviseringskrav, kommunalt dribblande med budgetar och mot “systemet”. Och jag håller med om kärnan i argumenten – ja, jag protesterar också! – men det finns något i proteststormen som skaver, skriver Edward Jensinger, skolledare och skribent.
De senaste tre decenniernas utveckling mot friskolesystem har varit förödande för skolan – det har kostat mer än det smakar, skriver Arne Söderqvist, tidigare gymnasielärare och universitetsadjunkt i matematik vid KTH.
Yttrandefrihet är ett fundament i en fungerande demokrati. Därför är medie- och informationskunnighet, MIK, en viktig kunskap för att delta i dagens allt mer digitaliserade samhälle. Att kunna ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt har blivit viktigare än någonsin. Här har skolan och skolbiblioteken en angelägen uppgift.
Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.
Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.
Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.
Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.
För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.
Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.
Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, tongivande forskare inom ledarskap och förskola
Läs mer och prenumerera härStockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Sveriges Riksdag
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Missade du den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning? Bilagan sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning, samt vilka 10 avhandlingar som blev mest lästa år 2017. Ladda ner appen "Skolporten" i App Store eller Google Play!
Läs mer
Dela
Skriv ut