Skolporten bevakar nyheter och forskning om skolan och förskolan inför valet 2018.
Om Sverigedemokraterna får inflytande över skolan efter valet, vilket samhälle kommer vi då få? Om skolan inte längre ideologiskt ska vara den plats där våra olika uttryck, särarter och unika erfarenheter möts och utvecklas, utan istället bli en svenskhets-fabrik – då kan jag inte längre vara med, skriver gymnasieläraren och skolutvecklaren Karin Berg, i en debattartikel.
Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna.
Skolporten bad de åtta riksdagspartierna att rangordna sina tre viktigaste skolpolitiska frågor inför valet. Så här svarade deras skolpolitiska talespersoner.
Läs mer om
Klyftan mellan skolforskning och skolpolitik har aldrig varit djupare. Resultaten blir överdokumentation, bristande tillit och ändrade betygssystem på lösa grunder.
Under lång tid har världens länder rört sig mot demokrati, men nu syns flera länder röra sig bort från den, menar flera forskare och nämner Kina, Ungern och Turkiet som exempel på länder där den akademiska friheten är hotad, och där forskare tvingas söka skydd i andra länder. Vad är akademisk frihet och hur ser det ut med den vetenskapliga autonomin och forskningsfriheten såväl i Sverige som runt om i världen?
I denna rapport undersöks mediekonstruktioner av PISA i artiklar publicerade under ett års tid i två svenska och två finländska tidningar. De vägledande frågorna är: På vilka sätt framställs och används PISA – och hur görs det rent språkligt? (pdf)
Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.
Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.
Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.
David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.
Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.
I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet.
Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, tongivande forskare inom ledarskap och förskola
Läs mer och prenumerera här
Missade du den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning? Bilagan sammanställer förra årets avhandlingar inom utbildningsvetenskaplig forskning, samt vilka 10 avhandlingar som blev mest lästa år 2017. Ladda ner appen "Skolporten" i App Store eller Google Play!
Läs mer
Dela
Skriv ut