Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena Hem- och konsumentkunskap, Biologi och Kemi

Anna Maria Hipkiss har forskat om klassrumsdesign och klassrumskommunikation. Syftet med avhandlingsarbetet är att undersöka hur semiotiska resurser samverkar i meningserbjudanden i hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi.

Fakta
Disputation

2014-11-21

Titel (sv)

Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena Hem- och konsumentkunskap, Biologi och Kemi

Författare

Anna Maria Hipkiss

Handledare

Ann-Catrine Edlund, Per-Olof Erixon

Opponent

Per Holmberg, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för språkstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Anna Maria Hipkiss

Abstract in English:

This thesis focuses on how different semiotic resources, such as spoken and written texts, artefacts and activities interact with classroom design and classroom communication in three school subjects in Swedish secondary school: Home and Consumer Studies, Biology and Chemistry. The research process has been concerned with the affordances that are created through different semiotic resources in classroom design and in classroom communication in the three school subjects, focusing on academic language and student participation.

The study used an ethnographic approach, employing multiple methods for material production and analysis. Video and audio recordings formed the foundation for analysis. Material production also includes field notes, photographs and interviews with teachers and students.

The research draws on sociocultural theory using a three-legged theoretical framework based in sociocultural theory. Basil Bernstein’s sociological theories were used as an overarching theory for understanding the results. The sociosemiotic theories of Systemic Functional Linguistics (SFL) and Social Semiotic Multimodality were adopted for analyzing classroom design and classroom communication.

This study shows that classroom design and classroom communication are tied together. Classroom design presents affordances for a subject’s ideational and interpersonal meaning. These affordances are reproduced in classroom communication. In classrooms with subject-focused design, classroom communication is school-focused. Learning is segmented without connection between school subjects or other contexts. In one classroom, designed to create relevance for both school and everyday knowledge, communication is both school-focused and also creates relevance for students’ use of the contents in other contexts. Learning in this classroom is cumulative and students’ participation and meaning-making is integrated in teaching and design.

This study also shows how different semiotic resources influence teacher’s and students’ linguistic choices. Vertical discourse, i.e. abstract and distant academic language, is realised in written texts such as text books and whiteboard texts. Few other artefacts introduce and encourage participants’ vertical discourse. Teacher and student communication realises mainly horizontal discourse, i.e. context embedded everyday language. Classroom communication provides few opportunities for students to appropriate academic language through semantic waves, as academic language is only unpacked into everyday language and not repacked into academic language.

Sidan publicerades 2014-11-14 12:26 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-02-19 11:24 av John Miller


Relaterat

Helklass och individuellt arbete viktiga förutsättningar för lärande

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Att bedöma och sätta betyg

Bedömning och betygssättning är en viktig men komplex del i läraruppdraget. Det krävs mycket arbete för att få det pussel som bedömningsprocessen är att gå ihop, skriver Petra Svensson, projektledare och redaktör på Skolporten.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.