Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna
Anna Palmer
Docent Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet
Professor Nina Lykke, Nina, Professor (Linköpings universitet
SU – Stockholms universitet
2010-06-11
Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna
Becoming Mathematical: Mathematical Subjectivity and Gender in Early Childhood Teacher Education
Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna
Avhandlingens syfte är att förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna. I tre olika forskningsartiklar undersöks hur lärarstudenters matematiska subjektivitetskonstitutioner tar sig uttryck, formuleras och omskapas i olika diskursiva och materiella praktiker. Med hjälp av feministiskt poststrukturella teoribildningar undersöks studenters subjektifieringsprocesser i relation till matematikämnet, genus/kön, olika lärandediskurser, alternativa lärandemiljöer, material och miljö. Under arbetet sker en teoretisk förflyttning från Judith Butlers teoretiska begreppsvärld (1990, 1993, 1997) till Karen Barads (2007, 2008) teorier. Empirin är insamlad från tre årskurser (2005-2007) i en tio veckor lång matematikkurs i inriktningen Utforskandets pedagogik dialog Reggio Emilia. Exempel på data är: minnesberättelser skrivna av studenter, pedagogisk dokumentation från matematikprojekt, fältanteckningar från aktionsforskningsstudier i högskolans undervisning, resultat från en enkätundersökning och studentrapporter. Metodologiskt utgår arbetet från feministiskt inspirerad diskursanalys, dekonstruktiv och performativ metodologi i relation till den första och andra artikeln och diffraktiv och intra-aktiv metodologi i relation till den tredje artikeln. Resultaten visar exempel på hur lärarstudenter konstituerar matematisk subjektivitet genom komplexa nätverk bestående av sociala relationer, lärandeteoretiska och genusrelaterade diskurser, materiella praktiker, tid och rum. Deltagande i estetiska, interdisciplinära lärandepraktiker förändrar studenternas förståelse av sina matematiska subjektiviteter på avgörande, om än inte alltid på förväntade eller okomplicerade, sätt. I förskjutningen från ett diskursivt och performativt sätt att förstå matematisk subjektivitet till ett agentiskt realistiskt vidgas förståelsen av subjektivitetsprocessen till att också omfatta tingen, materialen och miljöerna. Detta får avgörande betydelse för hur vi kan tänka om pedagogiska praktiker och i förlängningen även matematikdidaktik för såväl lärarstudenter som för yngre barn.
Becoming Mathematical: Mathematical Subjectivity and Gender in Early Childhood Teacher Education
The aim of this thesis is to investigate the processes through which mathematical and gendered subjectivity is constituted, reconstituted and maintained in different situations during Early Childhood Teacher Education (ECE). In three research articles it is investigated how student teachers subjectivity constitutions are expressed, formulated and reformulated in different discursive and material practices. With the support of feminist poststructural theories, student teachers subjectification processes are investigated in relation to the subject of mathematics, gender, different learning and teaching discourses, materials and environments. During the course of the work a theoretical transit is carried out: from Judith Butler s theories (1990, 1993 and 1997) to Karen Barad s (2007, 2008) theoretical territory. The empirical data was collected from three cohorts (2005-2007) of a ten-week long mathematics course included in a one-year ECE course called Investigative Pedagogy Dialogue Reggio Emilia. Examples of the data include memory stories written by student teachers, pedagogical documentation from different mathematics projects, field notes from action research studies in ECE education, survey results and students reports. Methodologically, in relation to the first and second articles the thesis works with feminist discourse analysis, deconstructive and performative methodology and in relation to the third article with diffractive and intra-active methodology. The results show examples of how student teachers constitute mathematical subjectivity through complex networks of social relations, learning discourses, gender, material practices, time, space and place. Taking part in alternative, aesthetic interdisciplinary learning practices changes the understanding of student teachers mathematical subjectivity, although not always in predictable or uncomplicated ways. In the shift from a discursive and performative way of understanding mathematical subjectivity to an agentic realistic one, the understanding of mathematical subjectivity is widened to include things, materials and environments. This shift implies a decisive meaning for how pedagogical practices can be viewed and, in the long run, how mathematics didactics can be approached for student teachers and young children alike.