L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée

Fakta
Disputation

2011-06-15

Titel (eng)

Code-switching in the French foreign language classroom: A quantitative and qualitative study of the interlocutors’ oral

Författare

Joakim Stoltz

Handledare

Eva Larsson Ringqvist, Jean-Georges Plathner, Stefan Sellbjer

Opponent

Docent Marianne Molander Beyer

Institution

Institutionen för humaniora

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelandet från Linnéuniversitetet
Läs skolportens intervjun med Joakim Stoltz

Svenskt abstrakt:

Denna studie skall ses i ljuset av den kommunikativa inriktning somspråkundervisningen har haft i Sverige och annorstädes under flera decennier. I de nuvarande kursbeskrivningarna för de moderna språken understryks att eleverna skall tillägna sig en allsidig kommunikativ förmåga (Skolverket 2000). Denna förmåga inbegriper flera olika aspekter av språkanvändningen, men bland annat förväntas eleverna kunna använda målspråket muntligt och skriftligt i skiftande sammanhang. I de nya styrdokumenten som kommer att gälla från hösten 2011, skärps kravet ytterligare på att målspråket skall användas som undervisningsspråk i klassrummet: Skolverket (2011) uttrycker explicit att undervisningen i huvudsak skall bedrivas på målspråket. Det övergripande syftet med avhandlingen är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används. Syftet sammanfattas i två övergripande frågeställningar. Den första frågan besvaras i en kvantitativ, mer kartläggande del, och den andra i en kvalitativ analys av mer förklarande karaktär:
1. På vilket sätt manifesteras elevers och lärares muntliga språkproduktion avseende antalet ord och samtalsturer på franska respektive svenska samt de turer som innehåller en blandning av de två språken?
2. I vilka situationer och för vilka syften skiftar lärare och elever språk i klassrumsinteraktionen?

Sidan publicerades 2011-06-22 00:00 av
Sidan uppdaterades 2018-04-05 15:26 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer