Vetenskapliga tidsskrifter

Instruktion av hantverkstekniker i slöjden

Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.

Being moved to the outer edge. Experiences of working with newly arrived students in a newly diverse school

Anna Ehrlin och Ulrika Jepson Wigg har i sin artikel studerat lärares erfarenheter av att arbeta på en skola som under en termin fick en stor grupp nyanlända elever. Den vetenskapliga artikeln har publicerats inom ramen för Ifous FoU-program Nyanlända elevers lärande.

Öva och pröva – Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde

Henrik Hansson vill med sin studie bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att vissa variationsmönster som skapades i undervisningen var mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen

Fysisk aktivitet i kombination med matematikundervisning förbättrar elevernas koncentration och arbetsminne. Det visar Andreia Balan och Jenny Green i sin studie.

#Gymlad – young boys learning processes and health-related social media

Unga killar använder humor och ironi när de navigerar budskap om fysisk aktivitet, träning och kost på sociala medier. Det visar Mikael Quennerstedt i ett projekt i England där över 1300 ungdomar deltog.

Performans och text – entextualiseringar av dans och rytmik i idrottsundervisningen i en högstadieklass

Anna-Maija Norberg har undersökt skriftliga texters roll i idrott och hälsa och särskilt i momentet dans. Artikeln belyser vilka syften skrivna texter används i ämnet och vad dessa texter gör med ämnesinnehållet.

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Petterssons studie visar att barn inte nödvändigtvis blir delaktiga bara för att man använder pedagogisk dokumentation, utan att de kan bli mer eller mindre delaktiga oavsett vilken dokumentationsmetod som används.

Understanding educational conditions in preschool: Preparing student teachers for social justice during practicum placements.

Laila Niklasson vill med sin studie öka kunskapen om hur lärarstudenters arbete vid praktikplatser kan hjälpa dem att förstå olika kulturella och socioekonomiska förhållanden i förskolan.

Elevers förståelse av grundläggande privatekonomiska principer – implikationer för undervisning i HKK

Artikeln visar att elevers förståelse av ekonomi generellt och villkoren för undervisning om ekonomi specifikt är sparsamt beforskat. Genom att relatera den empiriska studien till HKK-ämnet konstateras att det finns goda förutsättningar att utveckla och förstärka såväl undervisningen i som elevers förståelse av ekonomi.

Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet

Robert Walldén har undersök textsamtal i årskurs 1 respektive årskurs 6, med syftet att utforska hur klassrumskommunikation kring skriftliga genrer kan främja bruket av lässtrategier.

Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3

I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på.

Att förstå begrepp eller förstå med begrepp – en studie av litterär begreppsanvändning, tolkning och analys

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever förstår och använder litteraturvetenskapliga begrepp vid analys av en litterär text. Resultaten visar att begrepp i form av ”gloslistor” är svåra att hantera för eleverna.

Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet

I den här artikeln beskrivs och diskuteras teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet hos elever som deltar i ett utforskande arbete med mätning av sträckor i olika baser.

“Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan

Artikeln fokuserar på gymnasieelevers förmåga till kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter och på vad som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla förmågan.

Cross-Cultural Content Validity of the Autism Program Environment Rating Scale in Sweden

Personal inom förskolor saknar ofta kunskap om autism och kännedom om vilka insatser som har stöd i forskning och vilka som inte har stöd. Syftet med detta projekt är att förbättra förskolemiljön för barn med autism genom att testa en kompetensmodell grundad i systemteori och implementeringsvetenskap.

The Impact of Perceived Teacher Support on Anti-Immigrant Attitudes from Early to Late Adolescence

Marta Miklikowskas studie visar att ungdomars sociala tillit ökar när de upplever att lärare är mer stödjande. Ökad social tillit leder till en minskning av negativa attityder mot invandrare.

Students’ physical education experiences in a multi-ethnic class

Resultaten av studien visar hur undervisningen i idrott och hälsa i etniskt blandade klasser dels möjliggör lärande om sociala relationer och kulturella skillnader, dels hur dessa kulturella skillnader skapar spänningar såväl under lektionerna som i omklädningsrummet.

Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school? A cross-sectional study among students with special educational needs

En av slutsatserna i är att de elever som behöver mest stöd och anpassningar återfinns bland dem med störst frånvaro, bland elever i yrkesinriktade program och bland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.