Vetenskapliga tidsskrifter

Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools

En boklåda i förskolans tambur resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Det visar Ann Nordbergs forskning om hur förskolor kan arbeta strukturerat med språkutveckling med tamburen som plats.

Aspects of teachers’ language and communication support in Swedish preschools after a second phase of implementation

Ann Nordberg har undersökt hur förskolepedagoger kan arbeta med strukturerat språkstöd för att stärka förskolebarns språkutveckling.

‘Continuity and change’, large‐scale assessment and equity: a study of gender‐related differences regarding conceptual knowledge

Historiekunskaperna brister hos många niondeklassare i Sverige, visar David Rosenlund, som har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia. Resultaten visar att elevernas förmåga att hantera källor lever inte upp till kursplanens krav

Att utveckla god taluppfattning hos alla elever i förskoleklass – en interventionsstudie i matematik

Interventionsprogrammet TUFF (TalUppFattningFörskoleklass) stärker elever i förskoleklass i deras utveckling av grundläggande taluppfattning. Det visar Kristin Westerholm, Joakim Samuelsson i en studie med barn i en socioekonomiskt svag miljö med en hög andel elever med svenska som andra språk.

Tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem

Med syfte att beskriva tvååringars spontana utövande av grundläggande motoriska färdigheter i daghem har Mikaela Svanbäck-Laaksonen har undersökt vilka grundläggande motoriska färdigheter tvååringar utövar och hur frekventa de är, samt vilka aspekter som kan urskiljas och hur de varieras. Studien är gjord i Svenskfinland.

En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ

Mathias Blomberg, Line Ekman har undersökt hur elever kan utveckla en interkulturell historisk kompetens i termer av decentering.

Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse

Undervisning kan ses som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Det konstaterar Maria Olsson, Elisabeth Lindgren Eneflo och Gunilla Lindqvist som undersökt hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan.

”Låt lärarna vara lärare” – idéer om lärararbete i det offentliga samtalet om lärarassistenter

De övergripande frågorna i Per Lindqvist artikel kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som dominerar det offentliga samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet.

Google and the end of the teacher? How a figuration of the teacher is produced through an ed-tech discourse

Malin Ideland har studerat hur ed-tech-företagens branschkultur kommer till uttryck i de metoder och lösningar som erbjuds skolan. I intervjustudien deltog 25 medarbetare vid företag som säljer digitala verktyg, mjukvara och kompetensutveckling.

Problem solved! How eduprenuers enact a school crisis as business possibilities

Malin Ideland, Anna Jobér och Thom Axelsson har studerat hur företagen marknadsför sig på sina webbplatser. Kartläggningen av cirka hundra företags sidor, men där två bolag valdes ut som illustrativa exempel för att visa hur politiska skolreformer öppnar upp för marknadslösningar.

Exploring descriptions of mentoring as support in Swedish preschools

Ylva Ståhle och Eva Edman Stålbrandts studie grundar sig på 75 förskollärares uppfattningar om stöttande mentorskap.

Adolescent physical activity-related injuries in school physical education and leisure-time sports

Ungdomar som är mycket fysiskt aktiva både på sin fritid och i skolan skadar sig oftare än andra i samma ålder. Men de ungdomar som rör på sig allra minst skadar sig nästan lika mycket. Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad.

What physical education becomes when pupils with neurodevelopmental disorders are integrated: a transactional understanding

Författarna har undersökt vad idrott och hälsa blir när elever med NPF-diagnoser integreras i undervisningen i termer av inkludering och exkludering. Studien tar ett elevperspektiv och utgångspunkten är svårigheterna med inkludering av mer ’osynliga’ funktionsvariationer.

Physical contact in physical education – immigrant students’ perspectives

Annica Caldeborg har undersökt hur elever med utländsk bakgrund upplever beröring i idrott och hälsa.

Extra anpassningar i skolan ur speciallärares och specialpedagogers perspektiv

Författarna Kristin Westerholm, Tove Mattsson och Henrik Lindqvist har i studie har undersökt speciallärares och specialpedagogers erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Resultaten visar bland annat att yrkesgrupperna har tilltro till insatsen.

Rundor med fokus på undervisningskvalitet: Professionell utveckling genom kollegialt lärande för lärare

Kollegialt lärande med metoden rundor för undervisningskvalitet (QTR), förbättrar både undervisningens kvalitet och lärarens engagemang. Det konstaterar författarna Henrik Lindqvist och Jennifer Gore som i sin artikel diskuterar metodens relevans för svensk skola.

Resurspersonal i skolan – vad visar forskningen?

Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade. Det konstaterar Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme i en forskningsöversikt om resurspersonal i skolan.

Vad kan elever som kan formulera natur- vetenskapligt undersökningsbara frågor?

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.

Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen – en multimodal historia

Ewa Skantz Åberg och Annika Lantz-Andersson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som sker i en läs- och skrivundervisning i form av kollaborativa berättaraktiviteter med en interaktiv skrivtavla.

Att lägga en TIG-svets – en learning study baserad på CAVTA

Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund beskriver i sin artikel en learning study om hur svetsundervisning kan utvecklas med hjälp av samtalsanalys och variationsteori.
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)