Vetenskapliga tidsskrifter

Extra anpassningar i skolan ur speciallärares och specialpedagogers perspektiv

Författarna Kristin Westerholm, Tove Mattsson och Henrik Lindqvist har i studie har undersökt speciallärares och specialpedagogers erfaren­heter av arbete med extra anpassningar. Resultaten visar bland annat att yrkesgrupperna har tilltro till insatsen.

Rundor med fokus på undervisningskvalitet: Professionell utveckling genom kollegialt lärande för lärare

Kollegialt lärande med metoden rundor för undervisningskvalitet (QTR), förbättrar både undervisningens kvalitet och lärarens engagemang. Det konstaterar författarna Henrik Lindqvist och Jennifer Gore som i sin artikel diskuterar metodens relevans för svensk skola.

Resurspersonal i skolan – vad visar forskningen?

Trots det är det vanligt att resurspersonal, särskilt elevassistenter, anställs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är arbetsuppgifterna är sällan tydligt formulerade. Det konstaterar Henrik Lindqvist, Rickard Östergren och Lotta Holme i en forskningsöversikt om resurspersonal i skolan.

Vad kan elever som kan formulera natur- vetenskapligt undersökningsbara frågor?

Författarna beskriver en designbaserad studie med sex interventioner på gymnasiet där eleverna i ämnet naturvetenskap har fått i uppgift att formulera undersökningsbara frågor. Den forskningsfråga som undersöks är vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor.

Kollaborativt berättande med interaktiv skrivtavla i förskoleklassen – en multimodal historia

Ewa Skantz Åberg och Annika Lantz-Andersson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om vilka språkliga processer som sker i en läs- och skrivundervisning i form av kollaborativa berättaraktiviteter med en interaktiv skrivtavla.

Att lägga en TIG-svets – en learning study baserad på CAVTA

Nina Kilbrink och Stig-Börje Asplund beskriver i sin artikel en learning study om hur svetsundervisning kan utvecklas med hjälp av samtalsanalys och variationsteori.

Utveckling av räknefärdigheter hos fem- till sjuåringar – Matteuseffekt eller utfall av undervisning

Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe har genomfört ett interventionsprogram med femåringar för att stötta barns utveckling av taluppfattning och räknefärdigheter.

Formar och förargar – lärplattform som redskap för återkoppling

Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar utgör en källa till oenighet mellan lärare. Det visar Agneta Grönlund som studerat lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar.

Specialpedagogisk matematikundervisning med fokus på grundläggande addition

Joakim Samuelssons studie visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.

Taluppfattningsutveckling i förskoleklass

Kristin Westerholm och Joakim Samuelsson har undersökt hur barn i förskoleklass i segregerat område utvecklades i grundläggande matematik jämfört med jämnåriga elever i mindre segregerat område.

Values held by Swedish primary school students towards forest ecosystems and the relevance for a nature’s contributions to people approach

Skogen står för djupare och mer intima värden för barnen såsom frihet, tröst, upptäckande och välbefinnande än vad forskarna tidigare trott. Sara Brogaard  och Torsten Krauses studie visar också att olika socioekonomiska faktorer påverkar barns upplevelse av och relation till skogen.

Lärarstudenters strategier för att hantera känslomässiga utmaningar

Henrik Lindqvist har undersökt vad lärarstudenter identifierar som känslomässiga utmaningar under utbildningen. Resultaten visar att lärarstudenter upplever professionell otillräcklighet, särskilt under verksamhetsförlagd utbildning. Detta hanterar de genom att antingen acceptera att inget kan förändras eller att skjuta fram lärande till dess att de börjar arbeta.

Rekryterare, matchmaker och brandman

Åsa Mårtensson beskriver och analyserar hur yrkeslärare arbetar för att planera för och följa upp elevers lärande under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Instruktion av hantverkstekniker i slöjden

Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.

Being moved to the outer edge. Experiences of working with newly arrived students in a newly diverse school

Anna Ehrlin och Ulrika Jepson Wigg har i sin artikel studerat lärares erfarenheter av att arbeta på en skola som under en termin fick en stor grupp nyanlända elever. Den vetenskapliga artikeln har publicerats inom ramen för Ifous FoU-program Nyanlända elevers lärande.

Öva och pröva – Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?

I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse, skriver Marie Karlsson och Fredrik Jeppsson.

Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde

Henrik Hansson vill med sin studie bidra med kunskap om undervisning av platsvärde i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att vissa variationsmönster som skapades i undervisningen var mer gynnsamma för elevernas förståelse, än andra.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Artikeln presenterar resultat av en analys av texter skrivna av gymnasieelever där normkritik och naturvetenskap använts för att granska frågor som berör kön och sexualitet. Studiens syfte är att bidra med kunskap för att utveckla undervisning som verkar för jämställdhet, inkludering och handlingskompetens.

Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen

Fysisk aktivitet i kombination med matematikundervisning förbättrar elevernas koncentration och arbetsminne. Det visar Andreia Balan och Jenny Green i sin studie.

#Gymlad – young boys learning processes and health-related social media

Unga killar använder humor och ironi när de navigerar budskap om fysisk aktivitet, träning och kost på sociala medier. Det visar Mikael Quennerstedt i ett projekt i England där över 1300 ungdomar deltog.
Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.